© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.
Pestrot
Petasites hybridus
- Synonym: Pestskråp
- Familj: Asterväxter – Asteraceae (Compositae)
- Växtform: Flerårig ört med rotstock.
- Höjd: 15–40 cm, i fruktstadiet t.o.m. 80 cm. Stjälk brunröd–blåröd. Honplantor (som finns inte i Finland) upp till 1 m.
- Blomma: Tvåbyggare. Rödaktiga rörformiga blommor bildar en korg. Hanliga blommor 7–10 mm breda, med 5 ståndare. Honliga blommor (3–6 mm breda) har pistill uppbyggd av 2 fruktblad. Holkfjäll håriga endast vid basen. Vanligen mer än 15 korgar samlade i klase. Blomskottet utvecklas före bladen.
- Bladen: Blomskottets blad strödda, fjällika, smalt elliptiska, 2–6 cm långa, violetta, ibland med liten trekantig bladskiva i spetsen. Egentliga rosettblad långskaftade med stora (t.o.m. 1 m breda) njurlikt hjärtlika, kantiga bladskivor med trubbiga tänder, under tätt håriga.
- Frukten: Gulbrun nöt med finhårig hårpensel.
- Växtplats: Dikeskanter, åker och vägrenar, skogsbryn, gårdar, parker, ruderatmarker.
- Blomningstid: (April–)maj–juni.
Pestroten eller pestskråpet som den även kallas är en flerårig tvåbyggare. De i Finland förekommande individerna är nästan uteslutande hanindivider. På våren utvecklas först ett blommande skott. Senare utvecklas stora gröna blad.
I Finland pestroten är en odlings- och prydnadsväxt som förekommer som rest eller som förvildad på människopåverkade platser. I Sverige har den odlats sedan medeltiden för sin illaluktande rot skull. Man trodde att den hjälpte mot pesten.
Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj
Follow us!
