Solöga
Ranunculus acris
- Synonym: Smörblomma
- Familj: Ranunkelväxter – Ranunculaceae
- Växtform: Flerårig ört.
- Höjd: 30–60 cm. Stjälk upprat, förgrenad, hårig.
- Blomma: Radiärsymmetrisk, 15–20 mm bred, gyllengul, vanligen med 5 kronblad. Kronblad breda med honungsgrop vid basen. 5 håriga foderblad (längsmed kronbladen, inte nedbörja). Många ståndare. Pistill med många stift. Blomställningen ett glest, mångblommigt knippe.
- Bladen: Lågblad långskaftade. Bladskivor 3–5 flikiga, flikarna oskaftade och ytterligare delade-tandade, spetsiga. Mellanblad nästan oskaftade, 3-flikiga, flikarna helbräddade-oregelbundet tandade.
- Frukten: På blomfästet utvecklas flera kala nötter med näbb.
- Växtplats: Ängar, vägkanter, renar, gårdsplaner, friska skogar, lundar, skogskärr.
- Blomningstid: Juni–september.
Solöga är den bekanta, gula ängsblomma som kor lämnar obetad p.g.a. dess giftighet. Arten är även giftig för människan. Det mångformiga solögats indelning i underarter är inte ännu fastställd och framförallt i norr är arten bristfälligt undersökt. Solögat har ofta använts som exempelväxt i läroböcker då många för växter typiska karaktärer framträder tydligt hos den.
Underarterna innehåller åtminstone solögan (ssp. acris), parksolögan (ssp. friesianus), nordsolögan (ssp. borealis) och den lilla solögan (ssp. pumilus).