© Copyright: Bilder: Jouko Lehmuskallio.
All rights reserved.
Svartsenap
Brassica nigra
- Familj: Korsblommiga växter – Brassicaceae (Cruciferae)
- Växtform: 1-årig ört.
- Höjd: 40–80 cm. Stjälken förgrenad vid basen-halvvägs upp, grenarna tämligen upprätta, blåskiftande, hårig nedtill, kal upptill.
- Blomma: Kronan radiärsymmetrisk, gul, ca 1 cm bred; 4 kronblad, med mörka nerver, 7-9 mm långa. 4 foderblad. 6 ståndare, varav 4 långa och 2 korta. Pistillen sambladig, 1 stift, 1 märke. Blomställningen en klase som förlängs då frukten bildas.
- Blad: Strödda, med skaft. Bladen vid basen har parflikig bladskiva, ändfliken stor, oval. Stjälkbladens bladskiva oval-lansettlik, tandad-helbräddad, kal, blågrön.
- Frukt: 1-2 cm lång, 4-kantig skida med många frön, med en 2-3 mm lång näbb utan frön i spetsen. Sitter parallellt med stjälken, öppnar sig på längden. Skidskaftet 2-5 mm.
- Växtplats: Soptippar, hamnar, lastplatser, senapsfabriker, skräpmark, ibland trädgårdar.
- Blomning: Juni-september.
De korsblommiga växterna är mycket lika varandra och även ofta föränderliga. Familjens många växter har dessutom ett vilseledande namn: Svartsenapen hör inte till senapssläktet (Sinapis) utan till kålsläktet. Å andra sidan har många växter som hör till andra släkten (och även familjer) påståtts tillhöra kålsläktet.
Svartsenapen hör troligtvis hemma i östra medelhavsområdet eller närbelägna områden, men numera växer den i nästan hela Europa. Ibland påträffas den också i Finlands hamnar och andra lastplatser, men det krävs möda och tur för att hitta arten. Arten har odlats som krydda under årtusenden. Först använde man dess blad, lagrade i vinäger, i matlagningen. Först på 1200-talet började man använda de krossade fröna, som blandades till senap. Senapen får sin arom från senapsoljorna arten lagrar i sina speciella lagringsceller, idioblaster. Svartsenapen är en av senapsindustrins huvudingredienser och ger en mycket stark senap. Mätt i mängd är senapen världens viktigaste krydda.
Senap tillverkas också av sareptasenap (B. juncea) som hör till kålsläktet. På sista tiden har arten blivit en vanligare odlingsväxt också i Finland, och den påträffas allt oftare också utanför åkrarna, till exempel på skräpmark och soptippar. Det är lättast att se skillnad på arterna i fruktstadiet: artens skidor är utstående, klart större och cylindriska.
Andra arter i samma genus
Andra arter i samma familj
Follow us!
